Hej igen!
Hej alla!
Det var ett tag sen vi skrev nått så jag tänkte skriva lite medans jag sitter på jobbet och väntar på bättre tider..
Tiden bara flyger förbi, för någon vecka sen så var det dop och jag tackar alla som kom och för alla fina presenter. Det var mer presenter än på julafton. ett STORT TACK till alla!
Med tanke på att tiden går så fort så känns det som att man missar massor som händer med Filippa. Först kunde hon knappt sitta i sin gåstol utan att man bullade upp henne, sen så listade hon ut hur man skulle göra för att den skulle röra sig....bakåt. Den senaste veckan så han hon lärt sig hur man tar sig framåt så länge inte damsugaren, mattan eller bordet är i vägen. Senast idag när jag pratade med Carro så "sprang" hon tydligen fram och då känns det som att man missar otroligt mycket. Jobbet är ju ett ekorhjul som man järna skulle byta bort för att få följa sin lilla tjej..
Det bästa med att jobba är att komma hem och se hur glad hon blir av att se en, Det är en så otrolig känsla som inte går att beskriva.
Tyvärr så har jag inga bilder med tanke på att jag sitter på jobbet, jag har tjatat på Carro att det är dags att skriva lite och lägga upp lite nya bilder på vårt lilla troll. Men hon har tydligen ganska mycket att stå i där hemma när inte jag är hemma, + hon måste städa efter mig också..
Nu är det nog dags att göra nått så att det ser ut som att man jobbar..
Puss & kram till er alla
//Farrid (Stolt Pappa)
Det var ett tag sen vi skrev nått så jag tänkte skriva lite medans jag sitter på jobbet och väntar på bättre tider..
Tiden bara flyger förbi, för någon vecka sen så var det dop och jag tackar alla som kom och för alla fina presenter. Det var mer presenter än på julafton. ett STORT TACK till alla!
Med tanke på att tiden går så fort så känns det som att man missar massor som händer med Filippa. Först kunde hon knappt sitta i sin gåstol utan att man bullade upp henne, sen så listade hon ut hur man skulle göra för att den skulle röra sig....bakåt. Den senaste veckan så han hon lärt sig hur man tar sig framåt så länge inte damsugaren, mattan eller bordet är i vägen. Senast idag när jag pratade med Carro så "sprang" hon tydligen fram och då känns det som att man missar otroligt mycket. Jobbet är ju ett ekorhjul som man järna skulle byta bort för att få följa sin lilla tjej..
Det bästa med att jobba är att komma hem och se hur glad hon blir av att se en, Det är en så otrolig känsla som inte går att beskriva.
Tyvärr så har jag inga bilder med tanke på att jag sitter på jobbet, jag har tjatat på Carro att det är dags att skriva lite och lägga upp lite nya bilder på vårt lilla troll. Men hon har tydligen ganska mycket att stå i där hemma när inte jag är hemma, + hon måste städa efter mig också..
Nu är det nog dags att göra nått så att det ser ut som att man jobbar..
Puss & kram till er alla
//Farrid (Stolt Pappa)
Kommentarer
Trackback